Radiumhemmet

Bara namnet låter läskigt och allvarligt.
Dit kommer de verkligt sjuka människorna,
Är jag en av dem?
Stockholms morgontrafik sinkar oss, Christian släpper mig vid entrén för att själv hitta en parkeringsplats. Före mig går en liten dam med rullator och peruk, hon är definitivt sjuk. jag känner mig inte så sjuk, men det är bara att inse att så är det, jag är sjukare än jag tror. Allvaret kommer närmare.

Sköterskan ringer mig på telefonen och undrar var jag är, i kassan, idag är de kort om folk får jag veta, stress och jäkt, Doktorn är italienare, Luigi, vi väntar en stund på Christian och sen börjar han visa bilder på mitt inre på dataskärmen. Tumören som är borttagen visar sig ha växt även utanför lungsäcken så de ska stråla både vid bröstbenet och i vänster sidan. men först blir det cellgifter med start den 7de. Jag får en Kontaktsjuksköterska, Mona som jag ska träffa igen på måndag, hon verkar bra, det är henne man ska fråga om allt, jag har redan börjat skriva en lista. mycket som far runt i skallen.

Innan den sjunde ska jag få en pic-line, en port de sätter in som man kan använda hela tiden till cellgiftsbehandling och blodprover, så att de inte behöver sticka nya hål i kärlen hela tiden, cellgiftet är ju starkt och kärlen kan bli sköra...Jag ska också göra en nu datortomografi så att de kan mäta exakt vart de ska stråla någonstans, ett precisions jobb. Av någon underlig anledning får jag en bild i huvudet på precisionsbombningar man ser på tv, på nyheter eller film, krasch och bom över små hus i öknen, nu är det celler i kroppen som ska krascha i stället

Radiumhemmet ingav respekt, nu är det på gång, här kommer jag vara stammis i 9 veckor framöver. kände att oros nivå höjdes rejält.

Christian och hans kollega Stefan skulle till Stockholmsstifts miljödag och berätta om miljöarbetet i församlingen, elbilen och ekomaten och tanterna som återvinner stickgarn, det var en rolig timme då församlingar delade vad de gjorde, blev impad av Djursholms snygga och genomtänkta ekohus, ett hus som människor gärna kommer till och använder och inspireras av, vi är viktiga föregångare.
gillade också Järfällas hållbara vegetariska lägerkokbok, som tog hand om rester.. väldigt smart. Ungdomarna var också med och lagade och reflekterade kring maten och tron.
Sen visade det sig att Svante Axelsson skulle prata på em så då måste vi ju vara kvar och bli inspirerade, han var oerhört hopp ingivande när det gäller klimatfrågan, det händer väldigt mycket på området, för varje dag som går blir solcellerna billigare, vi måste se att det är roligt och snart att jobba för klimatet, och det är lönsamt, det är det som Tyskland har förstått, de ska vara helt fosilfria 2050 och jobbar för det.och vi andra kan dra nytta av det, vi löste försurningen av skogarna, vi löste freon/ozon frågan, klart att vi löser klimat/koldioxidfrågan också, Det kostar 3000 i månaden att leasa en elbil privat .... det är en bra grejj vi behöver fixa elbilsladdstolpar överallt bara..

Skönt med lite möten med människor och inspiration efter tyngden på förmiddagen. fick också hälsning från Västerås domkyrkoförsamling genom Per Larsson som var där, så kul att se honom.
det blev ännu mer möten då jag passade på att träffa den gamla katekumengruppen på kvällen. så gott att ses. Passa på, detta är väl den bästa veckan på mycket länge tänker jag.

Kul men tröttande, i dag har jag bara vilat.